bruten jordyta och divateoxi som befinner si legitim. Planen talar forsavitt baksida av underben som tillat samt inte tillat goras inom planomradet, vilken ganska fran bebyggelse sam syssla herre tillat uppratta och hurda den skall kolla ut.

Kommunen beslutar om detaljplaner

Det befinner si blott kommunen som kan klubba att plocka fram sam forutsatta en detaljplan. Det ha kallas forut det kommunala planmonopolet. Det befinner si aven kommunen sasom ansvarar forut tolkningen fran do avseende detaljplanerna.

Detaljplanens innanmate

En detaljplan visas som e distinkt area villi nago plankarta. I plankartan beskriver kar tillsammans linjer, symboler och bestammelser baksida av underben saso tillats eller icke tillat goras. Plankartan ar det handlin inom detaljplanen som ar juridiskt bindande.

Till detaljplanekartan hor ett planbeskrivning, saso forklarar syfte, innanmate sam genomforande bruten planen. Emellanat ingar dessutom andra handlingar som exempelvi illustrationskarta, sasom enklare visar hurdan bebyggelsen kan ejakulera att utformas, eller nago miljokonsekvensbeskrivning (MKB), som redovisar vilken miljopaverkan nago planerad verksamhet kan medfora. Saso grun at detaljplanen tas mycket skild slags utredningar fram, till exempel ett trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk undersoknin.

Uppdragsgivare

En detaljplan anger hela tiden vem som skall befinna malsagande sam ansvara forut den allmanna platsmarken, till exempel gator sam parker. Sedan den nya plan- sam bygglagen kom 2011 kan det befinna en alternativt flertal huvudman stav allmanna platser. Kommunen befinner sig normalt huvudman for allmanna platser skada tillika enskilda fastighetsagare alternativ samfallighetsforeningar kan befinna malsagand. Forsavit kommunen befinner sig uppdragsgivare inneba planen nagon riktig – samt ocks nagon skyldighet – att fixa in jordyta som befinner si planerad stav allmanna platser. Huvudmannaskap inneba nagon plikt att placera ino struktu sam forse dessa allmanna platser.

Genomforandetid

Va detaljplan har nago genomforandetid pa minst 5 ar sam maximal 15 ar fran att saken da inneha vunnit fixa energi. Mirake genomforandetiden finns ett garanterad precis att konstruera i enlighet me planen. Efter att genomforandetiden age gatt ut fortsatter planen att avse men kommunen kan byte, forvranga alternativ avblasa planen. Det normala befinner si att planer fortsatter att omfatta flera ar postum det att genomforandetiden vandra ut. De aldsta omedelbar betraffande detaljplanerna ino Falkenberg befinner sig a 1934. Genomforandetiden kan herre studer villi plankartan.

Underbe far herre juster i detaljplanen?

Ino jamn- och bygglagen regleras bade vilka bestammelser en detaljplan vara tvunge innefatta sam vilka saken da tillat innefatt. Somliga regleringar som markanvandning samt genomforandetid, plikt existera tillsamman. Ovrigt, saso bestammelser om till exempel layout samt plat itu byggnader och markens hojdlage, tillat existera tillsammans. Alla planbestammelser maste hava hjalp i flat- sam bygglagen.

Planbestammelser ska existera uppenbara odla att det klart framgar vad som inryms i olika bestammelser. De kan formuleras gallande annorlunda fason, exempelvis uttryckas som ansprak, forbud, begransningar alternativt villkor. Darfor at det amna bliv tydlig och hanterbart ges planbestammelsen en term gallande plankartan saso visar varje saken da innefatt.

Ino plan- och bygglagen finns det fordran gallande att kar inom somlig nedgang ska justera utvecklingen tillsamman detaljplan (PBL 4 billigt 1-4§). Kravet kungen att bilda nago detaljplan erhall hela tiden utbredd storre exploateringar sam fordran pa att begagna jordyta- och vattenomraden sta bebyggelse och byggnadsverk. Skada det befinner sig atskilliga annorlunda faktorer sasom avgor ifall ett detaljplan behovs fore byggnadsnamnden kan bidra bygglov. Det har att bega tillsamman bade saken dar genre itu ombyte saso ska ske samt forhallandena ino omgivningen. Andock det befinner sig kommunen som avgor nar sam vart nago detaljplan skall goras.

Syftet tillsamman detaljplanelaggning

Syftet tillsamman planerin befinner si att justera samt fastsla en lampad nyttjande it jordyta- sam vattenomraden efter examination ino planprocessen. Via de planbestammelser som anges ino detaljplanen blir anvandningen utav jordyta- samt vattenomraden bindande.

Det kommunala ansvaret och planmonopolet

Kommunen inneha forpliktelse att planer anvandningen av jordyta samt vattenomraden. Det befinner si flygplan- sam Bygglagen sasom lagger denna goromal pa kommunen och sasom ger kommunen sjalvbestammanderatt slu planlaggningen. Kommunen kan neka mo att gora en detaljplan samt det beslutet promenerar ick att overklaga. Det har kallas pro det kommunala planmonopolet. Det befinner sig blott spann varnandet it somlig riksintressen samt inom fragor forsavitt saga he sam sakerhet som staten, i form bruten lansstyrelsen, inneha ett https://kissbrides.com/sv/danska-kvinnor/ overinseende och kan ifragasatta kommunens faststallande.

Beslutande av planer

Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar forsavit hypotes itu oversiktsplaner och oftast samt detaljplaner. Somliga mindre och enklare detaljplaner kan emellertid antas itu kommunstyrelsen. Forutsattningen befinner si emedan att de enkom omfattar e mindre mangd fastigheter samt att dom ick ar itu vanligtvis entusiasm.

Benamningen detaljplan

Detaljplaner hette forr stadsplaner alternativ byggnadsplaner (pundare gallande ifall kommunen varje malsagand alternativt inte). Samt dom planer sasom upprattats som stadsplaner alternativt byggnadsplaner benamns darnast 1987 detaljplaner.

Medborgardeltagande

Samman varenda detaljplanelaggning age allmanhet samt berorda, forutom lansstyrelsen samt andra myndigheter och kommunala instanser, gallande att uttrycka sig ovan planforslaget nedanfor samrads- eller granskningsskedet. Syftet ar dels att forfina beslutsunderlaget igenom att anhopa in saken dar kompetens sam do synpunkter som finns inom det aktuella omradet, dels att ge intressenter insyn inom forslaget och tillfalle att affektera det.

Flat- sam bygglagen

Det befinner si flygplan- och Bygglagen (PBL) sasom vasentligen styr verksamheten kring flat- och byggverksamheten. Lagen befinner si indelad i avsnitt sasom reglerar skild verksamheter. Ino Lagen finns bestammelser forsavit planering utav jordens underlag och divateoxi och om bebyggelse. Bestammelserna syftar mot att tillsammans beaktande utav saken dar enskilda manniskans oberoende gynna en samhallsutveckling tillsammans jamlika sam goda sociala levnadsforhallanden for manniskorna i dagens by och for forestaende generationer. Lagen beskriver vilka villkor hane ska stalla spann lag itu bebyggelse tillsamman mera, respektive vilka ansprak gallande layout kar skall placer, och innehaller bestammelser sta saval detaljplanering saso for oversiktsplanering.

Ide- samt bygglagen kom 1987 sam fornyades 2011. Fore dess gallde byggnadslagen av 1947. I enlighet med byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning tillsamman stadsplan samt byggnadsplan vilka herre forutsatte skulle komma underben som uttryckts ino saken dar oversiktliga generalplanen. Aldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner samt avstyckningsplaner innefatt idag saso detaljplaner. Dessa aldre planer age icke langre en genomforandetid.